AI-förordningen och kravet på AI-kunnighet

AI-förordningen i korthet

AI-förordningen, förordning (EU) 2024/1689, är en EU-förordning. Den gäller direkt i Sverige och behöver inte göras om till svensk lag. Men Sverige behöver kompletterande regler, bland annat om tillsyn och sanktioner. Utredningen SOU 2025:101 har föreslagit en ny lag för det, och den är inte beslutad än.

Förordningen delar in AI efter risk. Kravet på AI-kunnighet gäller oavsett risknivå.

• Förbjuden AI (artikel 5), till exempel social poängsättning av människor.
• AI med hög risk (artikel 6 och bilaga III), till exempel AI som sållar bland jobbansökningar eller bedömer kreditvärdighet.
• Transparenskrav (artikel 50), till exempel att deepfakes ska märkas.
• AI-modeller för allmänna ändamål (kapitel V), med krav på dem som utvecklar modellerna, som Anthropic och OpenAI.

Förordningen skiljer också på roller. En leverantör utvecklar ett AI-system och släpper ut det på marknaden eller tar det i bruk i eget namn. En tillhandahållare, på engelska deployer, är den som "under eget överinseende använder ett AI-system", utom i en personlig, icke-yrkesmässig verksamhet. Ett företag eller en egenföretagare som använder Claude, ChatGPT eller Copilot i jobbet är alltså tillhandahållare.

Ändringsförordningen kallas digital omnibusförordning om AI och sköt bland annat fram kraven på AI med hög risk. Båda finns på svenska på EUR-Lex: AI-förordningen i konsoliderad version och ändringsförordningen.

Kravet på AI-kunnighet (artikel 4)

Med AI-kunnighet, på engelska AI literacy, menar förordningen enligt artikel 3.56:

kompetens, kunskap och förståelse som gör det möjligt för leverantörer, tillhandahållare och berörda personer att, med hänsyn till deras respektive rättigheter och skyldigheter i samband med denna förordning, införa AI-system på ett välgrundat sätt samt bli medvetna om möjligheterna och riskerna med AI, och den potentiella skada den kan vålla.

Det är alltså en sorts AI-kompetens: att använda verktygen med omdöme och känna till möjligheterna och riskerna. Sedan den 27 juli 2026 lyder artikel 4.1 så här:

Leverantörer och tillhandahållare av AI-system ska vidta åtgärder för att främja utvecklingen av AI-kunnighet hos sin personal och andra personer som för deras räkning arbetar med drift och användning av AI-system, med beaktande av deras tekniska kunskaper, erfarenhet, utbildningsnivå samt det sammanhang i vilket AI-systemen ska användas, och med hänsyn till de personer eller grupper av personer på vilka AI-systemen ska användas. Denna skyldighet kräver inte att leverantörer eller tillhandahållare garanterar någon viss nivå av AI-kunnighet hos enskilda personer.

Före ändringen skulle företagen "i största möjliga mån säkerställa" att personalen hade "tillräcklig AI-kunnighet". Nu ska de främja att kunnigheten utvecklas, och de behöver inte garantera "någon viss nivå av AI-kunnighet hos enskilda personer". Kravet finns alltså kvar, men är mindre strängt.

EU-kommissionen föreslog i november 2025 att flytta skyldigheten från företagen till kommissionen och medlemsstaterna, men så blev det inte. Enligt skälen till ändringen passar stränga skyldigheter inte alla och ger en extra efterlevnadsbörda, "i synnerhet för mindre företag". Kommissionen och medlemsstaterna ska också stödja företagen, och kommissionen ska publicera praktiska exempel på hur kravet kan uppfyllas (artikel 4.2).

Vad betyder det för ett vanligt företag?

Använder ni AI-verktyg i jobbet gäller artikel 4 er. Kommissionen tar själv upp ett företag vars anställda använder ChatGPT för att skriva annonstexter eller översätta, och svarar ja: de anställda bör informeras om de särskilda riskerna, till exempel att AI kan hitta på uppgifter. Samma resonemang gäller för Claude och Copilot.

Kommissionens frågor och svar om AI-kunnighet (på engelska) ger fler besked:

• Inget certifikat krävs. Ni kan föra en intern förteckning över utbildningar och andra insatser.
• Ingen särskild organisation krävs. Ni behöver ingen AI-ansvarig eller styrgrupp.
• Ingen mätning krävs. Ni behöver inte testa vad de anställda kan.
• Instruktioner räcker ofta inte. Att bara be personalen läsa verktygets instruktioner kan i många fall vara verkningslöst.
• Även andra än anställda. "Andra personer som för deras räkning arbetar" kan till exempel vara uppdragstagare, tjänsteleverantörer och kunder.

Är du egenföretagare utan anställda finns ingen personal att utbilda, men kravet omfattar fortfarande andra som arbetar med AI-verktygen för din räkning, till exempel en underkonsult. Förordningen säger inget särskilt om ensamföretagare.

Vem har tillsyn, och finns det böter?

Tillsynen över artikel 4 sköts av nationella marknadskontrollmyndigheter, och enligt kommissionen börjar den i augusti 2026. Varje land bestämmer sanktionerna i nationell lag (artikel 99.1). Förordningen anger högsta avgifter för bland annat förbuden och AI med hög risk, men inga för artikel 4.

Så här ser det ut i Sverige i oktober 2026:

• Regeringen har gett PTS, IMY, Finansinspektionen, Läkemedelsverket och Swedac i uppdrag att vara nationella behöriga myndigheter till och med den 31 december 2026. Uppdraget fördelar ansvaret för bland annat förbjuden AI och AI med hög risk, men nämner inte artikel 4.
• Utredningen SOU 2025:101 föreslog att PTS ska ansvara för artikel 4 och att brott mot artikeln inte ska kunna ge sanktionsavgift. Det är ett förslag, inte lag, och regeringen har ännu inte lagt fram något lagförslag till riksdagen.

Enligt kommissionen kan en sanktion bli mer sannolik om det finns bevis för att en incident berodde på att personalen saknade lämplig utbildning och vägledning. Det är ett skäl till att spara vad ni har gjort.

När gäller mer än artikel 4?

• Rekrytering och kreditbedömning. Använder ni AI för att sålla bland jobbansökningar, bedöma kandidater eller bedöma kreditvärdigheten hos enskilda personer, till exempel en kund med enskild firma, gäller reglerna om AI med hög risk från den 2 december 2027. Den som använder AI med hög risk ska bland annat låta personer med "nödvändig kompetens, utbildning och auktoritet" utöva den mänskliga kontrollen (artikel 26.2). Den som använder ett allmänt AI-verktyg för ett sådant ändamål kan dessutom räknas som leverantör (artikel 25.1 c), med betydligt fler krav. Ta hjälp av en jurist först.
• Deepfakes. Skapar ni bilder, ljud eller video med AI som liknar verkliga personer, föremål, platser eller händelser och felaktigt kan uppfattas som äkta, ska ni tala om att de är AI-genererade (artikel 50.4). Samma sak gäller AI-text som publiceras för att informera allmänheten i frågor av allmänt intresse, om inte en människa har granskat texten och någon bär det redaktionella ansvaret.
• Egna AI-tjänster. Bygger ni en egen AI-tjänst och tar den i bruk i eget namn, till exempel en chattbot för kunder, kan ni bli leverantör.

Så uppfyller ni kravet: policy, utbildning, dokumentation

Enligt kommissionen bör ni åtminstone gå igenom fyra frågor:

1. Vad är AI, vilka verktyg använder vi och vilka möjligheter och risker finns?
2. Utvecklar vi AI eller använder vi andras?
3. Vad behöver de anställda veta om riskerna med just våra verktyg?
4. Hur anpassar vi insatserna efter vad var och en redan kan och vad verktygen används till?

För ett företag som använder färdiga AI-verktyg går det att svara på dem i tre steg.

1. Policy. Skriv ner vilka verktyg och konton som gäller, vad som får skrivas in och vem som ansvarar. Det finns en mall i AI-policy för företag: en mall att börja med.

2. Utbildning efter roll. Gå igenom hur verktyget fungerar, att AI kan hitta på fakta som låter säkra och hur man kontrollerar dem, och vad som aldrig får skrivas in. Låt deltagarna öva på riktiga uppgifter. Olika roller kan få olika nivåer: säljteamet behöver andra exempel än ekonomi eller utvecklarna. Nya medarbetare och konsulter får en kort genomgång innan de får ett konto.

3. Dokumentation. Anteckna datum, vad ni gick igenom och vilka som deltog. Spara loggen med policyn och gå igenom den när ni byter eller lägger till verktyg.

Här är en plan med logg, ifylld för ett påhittat företag. Kopiera den och byt ut verktyg, roller och namn mot era egna.

Plan och loggKopiera

Plan för AI-kunnighet, Exempelbolaget AB

Ansvarig

Anna Berg, kontorschef

Senast uppdaterad

18 oktober 2026

Nästa översyn

18 april 2027

AI-verktyg vi använder

• Claude via företagets Team-konto, för texter, offerter och analys
• Microsoft Copilot i Outlook och Teams, för mejl och mötesanteckningar

Vem använder vad

• Säljteamet, sex personer: Claude för offerter och kundmejl
• Ekonomi, två personer: Claude för att analysera Excel-filer
• Konsulten Erik Holm: Claude i kundprojektet för Bygg AB

Det här ska alla kunna

• Vilka verktyg och konton som gäller enligt AI-policyn
• Att AI kan hitta på fakta, siffror och källor, och hur vi kontrollerar dem
• Vad som aldrig får skrivas in, som lösenord och känsliga personuppgifter
• Att den som använder AI ansvarar för resultatet, och vem man säger till om något går fel

Insatser

1. Genomgång av AI-policyn för alla, 30 minuter
2. Workshop på egna uppgifter för säljteamet, en halvdag
3. Kort genomgång för nya medarbetare och konsulter innan de får ett konto

Logg

• 8 september 2026: Genomgång av AI-policyn, alla 14 anställda, ledd av Anna Berg
• 22 september 2026: Workshop i Claude för säljteamet, sex deltagare
• 6 oktober 2026: Genomgång för Erik Holm innan han fick ett konto

Vanliga frågor

Gäller AI-förordningen i Sverige?

Ja. Den är en EU-förordning och gäller direkt i alla medlemsstater. De svenska kompletterande reglerna, bland annat om sanktioner, är ännu inte beslutade.

Vad heter AI Act på svenska?

EU AI Act heter AI-förordningen på svenska, eller förordning om artificiell intelligens. Hela texten finns på svenska på EUR-Lex.

Försvann kravet på AI-kunnighet med ändringen 2026?

Nej. Lydelsen blev mindre sträng, men artikel 4 säger fortfarande att leverantörer och tillhandahållare "ska vidta åtgärder".

Behöver vi en kurs, ett certifikat eller en AI-ansvarig?

Ingen viss kurs krävs, och enligt kommissionen behövs varken certifikat eller AI-ansvarig. Men att bara läsa instruktionerna räcker ofta inte.

Kan vi få böter?

AI-förordningen anger inga avgifter för artikel 4, och den svenska lagen om sanktioner är inte beslutad. Utredningen föreslog att artikel 4 inte ska ge sanktionsavgift. Följ PTS och IMY, som informerar om förordningen i Sverige.

Vill ni börja med policyn finns en mall i AI-policy för företag: en mall att börja med, och vad som får skrivas in i Claude går vi igenom i Claude och GDPR: vad får man dela? Vill ni ha hjälp med utbildningen kan teamet gå en AI-utbildning för företag där alla övar på sina egna uppgifter.

Sammanfattning

AI-förordningen gäller direkt i Sverige, och kravet på AI-kunnighet i artikel 4 gäller alla företag som använder AI-verktyg i jobbet. Sedan den 27 juli 2026 ska ni vidta åtgärder för att främja AI-kunnigheten hos personalen och andra som arbetar med verktygen åt er, men ni behöver inte garantera någon viss nivå av AI-kunnighet hos enskilda personer, och inget certifikat krävs. Gör det enkelt: en policy, utbildning efter roll och en logg. De svenska reglerna om tillsyn och sanktioner är inte klara, så håll koll på PTS och IMY.